Har lite ångest här i mitt hem...
Ont i halsen också, men det är ju inte så intressant.
Sitter här och funderar över min framtid, eller ja, min framtid i höst. Vet inte vart jag ska jobba och dansen känns inte lika kul utan Mirandah. Är fortforande rökare sen jag började igen i somras, och jag vet faktiskt inte om jag kommer ha det lika lätt att sluta denna gång. Jag säger alltid till alla andra som frågar "Jo men jag kommer sluta direkt när dansen börjar, det gjorde jag ju sist, piece of cake!", eller ja något i den stilen i alla fall. Men frågan är ju om jag egentligen försöker övertyga mig själv? Känns inte alls som att det kommer gå så enkelt den här gången.
Men den stora frågan är ju faktiskt vart i helvete jag ska jobba? Jag måste ju sätta mig och skriva ett ordentligt CV och sen ge mig ut där.. varför jag väntat så länge med det här handlar troligtvis om att jag inte riktigt vill.. eller att jag är rädd.. jag vet inte. Jag vill inte bli vuxen! Jag vill inte jobba och jag vill inte vara fast... Fan.
Som jag tänkte häromdagen, igår tror jag till och med att det var, när jag tittade på Sex and the City. Tjejerna i serierna är runt 35 år gamla, och de lever livet som om de vore typ.. 20.. man är liksom inte gammal när man är 35. Tycker inte jag i alla fall, tills jag jämför SATC-tjejerna med mina systrar som är 35 och 33, som har 2 och 3 barn vardera! Då blev åldern "35" helt plötsligt mycket högre? Så tänkte jag att, jag är inte ens 20! Jag är bara arton år gammal, vilken lite skit jag egentligen är, det är sjutton år kvar tills jag är 35.. nästan lika länge som jag redan levt! Hur sjukt är inte det? Och redan måste jag börja jobba.. och ska fortfarande göra det när jag är 35! Jävla skit!
Sen beror ju allt på vilka vägar jag kommer välja, om jag kommer satsa helhjärtat på dansen eller om jag börjar plugga något annat nästa år, något inom journalistik kanske? Eller foto? Jag vet inte alls, och egentligen vill jag inte ens tänka på det. Men jag måste. Jag måste bli vuxen.
18, snart 35?
Sitter här och funderar över min framtid, eller ja, min framtid i höst. Vet inte vart jag ska jobba och dansen känns inte lika kul utan Mirandah. Är fortforande rökare sen jag började igen i somras, och jag vet faktiskt inte om jag kommer ha det lika lätt att sluta denna gång. Jag säger alltid till alla andra som frågar "Jo men jag kommer sluta direkt när dansen börjar, det gjorde jag ju sist, piece of cake!", eller ja något i den stilen i alla fall. Men frågan är ju om jag egentligen försöker övertyga mig själv? Känns inte alls som att det kommer gå så enkelt den här gången.
Men den stora frågan är ju faktiskt vart i helvete jag ska jobba? Jag måste ju sätta mig och skriva ett ordentligt CV och sen ge mig ut där.. varför jag väntat så länge med det här handlar troligtvis om att jag inte riktigt vill.. eller att jag är rädd.. jag vet inte. Jag vill inte bli vuxen! Jag vill inte jobba och jag vill inte vara fast... Fan.
Som jag tänkte häromdagen, igår tror jag till och med att det var, när jag tittade på Sex and the City. Tjejerna i serierna är runt 35 år gamla, och de lever livet som om de vore typ.. 20.. man är liksom inte gammal när man är 35. Tycker inte jag i alla fall, tills jag jämför SATC-tjejerna med mina systrar som är 35 och 33, som har 2 och 3 barn vardera! Då blev åldern "35" helt plötsligt mycket högre? Så tänkte jag att, jag är inte ens 20! Jag är bara arton år gammal, vilken lite skit jag egentligen är, det är sjutton år kvar tills jag är 35.. nästan lika länge som jag redan levt! Hur sjukt är inte det? Och redan måste jag börja jobba.. och ska fortfarande göra det när jag är 35! Jävla skit!
Sen beror ju allt på vilka vägar jag kommer välja, om jag kommer satsa helhjärtat på dansen eller om jag börjar plugga något annat nästa år, något inom journalistik kanske? Eller foto? Jag vet inte alls, och egentligen vill jag inte ens tänka på det. Men jag måste. Jag måste bli vuxen.
18, snart 35?
din åsikt, mjau!
Postat av: Sarah
ahh ok, tackar! :) btw så suger "vuxenlivet" haha
Trackback
